Kopparindustrins struktur och ekonomisk betydelse

Kopparindustrin är en viktig aktör inom världsekonomin

De Nordiska länder har gruvverksamhet av koppar, en sektor för smältning och raffinering samt tillverkning av halvfabrikat i världselit vad gäller innovativitet, miljöeffektivitet, ekonomisk effektivitet och hållbarhet.

Svenska och finska företag har varit banbrytare i utveckling av ekoeffektiva gruvteknologier och metallurgiska processteknologier som används runt om i världen i dag. Faktum är att Norden är ett ledande expertiscentrum i branschen. I Norden finns också en väletablerad halvfabrikatsektor, som förvandlar både primärkoppar och skrot till ett stort sortiment produkter i koppar och kopparlegeringar för användning inom en mängd olika områden. Innovationer, ett nära kundsamarbete och en lyhördhet för marknadens behov ligger bakom framgången för halvfabrikatindustrin. Det här har krävt investeringar i produktutveckling och forskning tillsammans med flexibla anläggningar anpassade för att tillgodose högt ställda kvalitetskrav. Totalt arbetar omkring 50 000 anställda inom den europeiska kopparindustrin.

Kopparindustrins struktur

Koppars värdekedja börjar från gruvnäringen som står för brytning av naturligt förekommande malm som anrikas till koncentrat, där halterna av koppar, svavel och järnsilikat står för cirka 30% vardera. Därefter kopparproducenter som i smältverk och elektrolys förädlar koncentraten och återvunnet koppar till ren koppar. Slutligen halvfabrikattillverkarna som därefter omvandlar metallen, tillsammans med rent skrot, till produkter som tråd, stång, profiler, rör, plåt och band – produkter som sedan vidarebearbetas utmed värdekedjan.

Världens kopparproduktion

År 2020 ledde Latinamerika koppars gruvproduktion med 42%, där Chile utgjorde en tredjedel och Peru en tiondedel. Näst största producent var China. China var också världens största producent av raffinerade koppar med 41% av världsproduktionen.

Gruvor i EU producerade ungefär 14% av världens primärkoppar. De största gruvorna inom EU finns i Polen, Spanien, Bulgarien, Portugal, Sverige och Finland.

Kopparproducenter (smältverk och elektrolys)

Den totala produktionen för EU uppgick till 3,5 miljoner ton raffinerad koppar, vilket var 14,3% av världsproduktionen (källa: ICSG). De största produktionsanläggningarna finns i Sverige, Finland, Tyskland, Polen, Spanien, Belgien och Bulgarien. Slutprodukterna från smältverk och elektrolys, kopparkatoder, smälts och gjuts sedan till tråd, profiler, rundgöt och valsgöt ofta på plats.

Med globala världsmarknadspriser för metaller som noteras i London Metal Exchange, står konkurrenskraften hos tillverkarna inom EU i direkt förhållande till den kostnadsbas de har. Det har blivit allt svårare för producenter inom EU att konkurrera på världsmarknaden när olika nya regelverk och krav inte är globalt lika. I dag sysselsätter sex bolag i sina tolv smälterier inom EU cirka 10 000 anställda. Bara två av dem är till viss del integrerade i egen gruvverksamhet.

Halvfabrikattillverkare

Smältverks produkter, katoder, och återvunnet skrot är utgångsmaterial för tillverkarna av halvfabrikatprodukter.

Halvfabrikattillverkningen av produkter i koppar och kopparlegeringar är cirka 3 miljoner ton i Europa (källa: ICSG). Det är ungefär en tiondedel av världsproduktionen. De störta tillverkningsländer i EU är Tyskland, Polen, Belgien, Italien, Spanien och Sverige. I China uppgick halvfabrikattillverkningen år 2021 till ungefär 48% av världens produktion.

Sortimentet av halvfabrikatprodukter är mycket brett och består främst av stång, profiler, tråd, rör, plåt och band. Användningsområdet är ännu mer diversifierat och omfattar sektorer som elektroteknik, fordon, byggnation, maskiner, skeppsbyggnad, flygplanen, automation och elektronik. Del av företagen har också gjuterier för gjutning av valsgöt, rundgöt och andra typer av göt för fortsatt tillverkning. Övriga köper sitt utgångsmaterial utifrån.

Många metaller användas för legering av koppar. Det finns drygt 400 olika legeringar tillgängliga på EU-marknaden. De vanligaste legeringselementen är zink, nickel, bly, tenn och silver. Varje legering erbjuder specifika egenskaper till kunder längre fram i värdekedjan.

Tråd för elsektorn står för 63% av halvfabrikattillverkningen. Inom området är skillnader mellan producenterna stora – några är integrerade bakåt med ett smältverk, andra framåt med tråd- och kabelproduktion, medan en tredje grupp står för sig själva. Med både metall och tråd tätt knutna till priserna på metallbörsen är det här en sektor där konkurrensen är stor och där energikostnader och sociala kostnader betyder mycket för verksamheten.